SoutH2port

Skyborn Renewables och Lhyfe planerar SoutH2port, en av Europa sstörsta anläggningar för produktion av förnybarvätgas. Anläggningen planeras i Vallvik utanför Söderhamn, med närhet till hamn, järnväg, väg och kraftnät.

Anläggningen väntas producera uppemot 240 tonvätgas per dag, motsvarande 88 000 ton per år. Vätgasen kan förädlas till elektrobränslen som minskar klimatavtrycket från flyg, sjöfart och jordbruk, medan restprodukterna syre och värme kan skapa lokala mervärden.

Status

Skyborn och Lhyfe gör för närvarande tekniska bedömningar av platsen och inväntar i övrigt regeringens beslut om tillstånd för havsvindpark Storgrundet för att kunna ta nästa steg i projektet.

Fakta: SoutH2port

• Effekt: 600 MW
• Produktion: Uppemot88 000 ton per år
• Lokalisering: VallvikiSöderhamnskommun

Mer om vätgas

Vätgas är enenergibärare som kan transportera, lagra och leverera energi. I dag används den bland annat i raffinaderier och vid ammoniakproduktion. Eftersom vätgas fortfarande främst framställs från fossila energikällor som naturgas är produktionsmetoden avgörande för dess klimatpåverkan.

Förnybar vätgas framställs genom elektrolys, där förnybar el används för att spjälka vatten till väte och syre. Vätgasen kan användas direkt eller vidareförädlas, medan syre och värme kan tas till vara som resurser i andra verksamheter.

Efterfrågan på förnybar vätgas ökar inom både befintlig och nyindustri. I stålindustrin kan vätgas ersätta kol och koks i tillverkningsprocessen, vilket väntas skapa ett stort framtida behov. Inom transportsektorn kan vätgas vidareförädlas till elektrobränslen för exempelvis sjöfart och hållbart flygbränsle, SAF.

Vätgas kan fungera som energilager genom att produktionen ökar när tillgången på vindkraft är hög och minskar när den är lägre. Elektrolysen kan dessutom bidra med stödtjänster, exempelvis snabb frekvensrespons, som stärker elsystemet.

Syre och värme från vätgasproduktionen kan tas till vara i exempelvis växthus, lokala fjärrvärmesystem och fiskodlingar. Det kan skapa ytterligare lokal nytta och bidra till att resurserna från produktionen används effektivt.

Mer om vätgas

Vätgas är en energibärare som kan transportera, lagra och leverera energi. Det är en av våra äldsta och vanligaste industrigaser som fram till idag har producerats via fossila energikällor som naturgas - med Ryssland som en av de främsta leverantörerna - för att användas i bland annat raffinaderier och för ammoniakproduktion.

I takt med att den tekniska utvecklingen har sänkt kostnaderna för förnybara energikällor som sol- och vindkraft är det nu möjligt att producera kostnadseffektiv förnybar, eller så kallad "grön”, vätgas genom elektrolys.

Den gröna vätgasen framställs genom att vatten spjälkas till väte och syre med hjälp av förnybar el. Vätgasen tas om hand och vidareförädlas, med värme och syre som enda restprodukter.

Efterfrågan på grön vätgas ökar snabbt, både inom befintlig och nya industri liksom inom transportsektorn.

Vätgasproduktion kräver stora mängder billig el. Överskottet av elen från vindkraftpark Storgrundet, alltså den el som inte används direkt för vätgasproduktion, förväntas ge ett betydande (netto-)tillskott av el till regionen.

Vätgasen kan också användas som energilager. Produktionen anpassas då till vindkraftverkens driftseffekt. Det är också möjligt att genom elektrolys bidra med så kallade stödtjänster till nätet, exempelvis snabb frekvensrespons för att stödja elsystemet.

Stålindustrin är kanske det vanligaste exemplet på en industri med ett stort behov av vätgas under de kommande åren, där vätgas planeras att ersätta kol och koks i ståltillverkningsprocessen.

Inom transportsektorn finns en stor potential för vidareförädling av vätgas till elektrobränslen, t.ex. för sjöfart eller hållbart flygbränsle (SAF).

De restprodukter som uppstår när vätgasen produceras erbjuder en rad möjligheter. Syre och värme kan exempelvis användas i växthus, i det lokala fjärrvärmesystemet eller i fiskodlingar.