Projektet planeras att byggas i Vallvik utanför Söderhamn, som erbjuder unika förutsättningar för projektet i och med närheten till hamn, järnväg, väg och kraftnät.

Vätgasanläggningen förväntas producera cirka 240 ton vätgas per dag eller 88 000 ton per år. Vätgasen kan senare vidareförädlas till olika typer av elektrobränslen för att minska klimatavtrycket från flyg, sjöfart eller jordbruk. Genom att använda restprodukterna syre och värme skapas också mervärde för lokalsamhället.

Byggnationen planeras att ske i etapper och anläggningen kan vara i full drift i samband med etableringen av Skyborns vindkraftpark Storgrundet.

Mer om vätgas

Vätgas är en energibärare som kan transportera, lagra och leverera energi. Det är en av våra äldsta och vanligaste industrigaser som fram till idag har producerats via fossila energikällor som naturgas - med Ryssland som en av de främsta leverantörerna - för att användas i bland annat raffinaderier och för ammoniakproduktion.

I takt med att den tekniska utvecklingen har sänkt kostnaderna för förnybara energikällor som sol- och vindkraft är det nu möjligt att producera kostnadseffektiv förnybar, eller så kallad "grön”, vätgas genom elektrolys.

Den gröna vätgasen framställs genom att vatten spjälkas till väte och syre med hjälp av förnybar el. Vätgasen tas om hand och vidareförädlas, med värme och syre som enda restprodukter.

Efterfrågan på grön vätgas ökar snabbt, både inom befintlig och nya industri liksom inom transportsektorn.

Vätgasproduktion kräver stora mängder billig el. Överskottet av elen från vindkraftpark Storgrundet, alltså den el som inte används direkt för vätgasproduktion, förväntas ge ett betydande (netto-)tillskott av el till regionen.

Vätgasen kan också användas som energilager. Produktionen anpassas då till vindkraftverkens driftseffekt. Det är också möjligt att genom elektrolys bidra med så kallade stödtjänster till nätet, exempelvis snabb frekvensrespons för att stödja elsystemet.

Stålindustrin är kanske det vanligaste exemplet på en industri med ett stort behov av vätgas under de kommande åren, där vätgas planeras att ersätta kol och koks i ståltillverkningsprocessen.

Inom transportsektorn finns en stor potential för vidareförädling av vätgas till elektrobränslen, t.ex. för sjöfart eller hållbart flygbränsle (SAF).

De restprodukter som uppstår när vätgasen produceras erbjuder en rad möjligheter. Syre och värme kan exempelvis användas i växthus, i det lokala fjärrvärmesystemet eller i fiskodlingar.